88:a

Idag åt jag min första frukost på 88 dagar!

Igår bakade jag mina hälsobullar som jag hade bestämt mig för att äta till min första frukost på så länge.. sagt och gjort.. jag åt en hälsobulle skivad på mitten (så det blev två smörgåsar). På den ena hade jag en skiva ost, ett kokt ägg och en tomatskiva, på den andra hade jag en kotlettpastramiskiva med två gurkskivor uppe på.

Frukosten smakade mycket, mycket bra! Men jag tyckte ändå att det kändes lite motigt att äta.. det allra värsta var att det kändes som att maten rev mig i halsen på vägen ner.. Jag antar att jag helt enkelt är ovan vid att äta saker som man helt enkelt måste mala ner med tänderna först.. Jag är ju van vid att det är lent och fint i halsen, drickbart eller pudding.. Men precis som jag kunde vänja mig vid att endast dricka/äta pulver shake/pudding i tre månader, så kan jag nog även lära mig att äta fast föda igen! :P


Det jobbigast är bara att när man väl har ätit sin första frukost är det så lång tid till nästa.. haha! Jag vill ju få öva upp mina färdigheter att tugga mat igen! :P

Men, den som väntar på något gott…


Imorgon ska jag iväg en sväng till Mariestad igen över dagen. Jag ska vara där redan vid klockan nio på morgonen, så det blir till att gå upp tidigt och åka iväg vid halv åtta.. Men det fixar jag nog.. jag behöver ju inte äta någon frukost innan jag åker, för den ska vi äta tillsammans när jag kommer dit! :)


Det var längesedan jag kom till Mariestad i tid för att äta frukost med Marlén och Embla! I somras gjorde jag ju det så fort jag fick chansen att åka dit. Joakim jobbade i Eskilstuna då och skulle pendla tidigt på morgonen, så jag gick upp med honom, skjutsade honom till stationen och stack sedan iväg till Mariestad och var där före klockan sju på morgonen vissa gånger! Det var så mysigt att komma dit tidigt, krypa ner i sängen där Embla låg och sov. Ibland somnade vi allihopa en stund tillsammans innan vi gick upp och ordnade med frukost. Andra mornar åt vi först och gick sedan och la oss och vilade en stund igen efter frukost. Sen stannade jag där hela dagen och åkte hem i tid för att hämta Joakim på stationen igen kring 18 tiden igen.. Det var tider det! Nu är jag helt död av att bara gå upp vid sju halv åtta..


Men sommaren med sitt ljus gör allting lite lättare.. helt enkelt lite lättare att leva då.. Åh, vad jag längtar till mer vår, total snösmältning och sommar! Härliga, härliga sommar!


Men åter igen, den som väntar på något gott..


Kommentarer
Postat av: TinA

Åh låter som en perfekt frukost för dig efter 88 dagar :D



Ja, jag längtar efter sommaren nu, eller åtminstone efter mark utan snö ;D Här nere i västkusten är det knappt en snöhög..



svar:Det är tänkt att jag ska upp nu i helgen med Paul.

2011-03-08 @ 12:01:10
URL: http://egoism.blogg.se/

Du får gärna lämna en fin liten kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

Mailadress: (den visas inte för andra läsare)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0