Tänk vad tiden går fort egentligen.. dagar, veckor, månader och år bara rusar förbi!

 

Denna dag, 30 juni, för exakt 5 år sedan träffade jag min underbara sambo Joakim för 5 år sedan.

Sättet vi träffades på var så töntigt, det var faktiskt via Lunarstorm som fanns kvar på den tiden.. Jag hade skrivit en kommentar i Örebros lokala "klotterplank" som fanns där. Sedan såg jag att han hade varit inne och besökt min sida utan att skriva något.. Så jag tänkte att jag skulle vara lite tuff så jag skrev i hans gästbok "Hej. Såg att du varit inne på min sida, hittade du något intressant?"..

Efter det började vi skriva till varandra och bytte ganska snart över till att skriva på MSN. Vi skrev väl med varandra iprincip varje dag i 2 veckors tid tills vi sen bestämde oss för att träffas..

 

Jag kommer ihåg hur nervös jag var! Tänk om han skulle tycka jag var tjock och ful? Tänk om han skulle se mig innan jag såg honom och sedan bara vända och gå.. Ja, ni fattar.. alla möjliga dumma tankar flög runt i huvudet på mig..

Hur som helst hade vi bestämt oss för att mötas på stationen då han kom tillbaka till Örebro från Stockholm. Men oturligt nog missade jag bussen in till stan så jag fick sms:a och säga att vi fick bestämma en ny mötesplats då jag inte skulle hinna in till stan..

Då bestämde vi istället att jag skulle vänta på honom i busskuren vid Universitetet och han skulle ta bussen från stan dit. Men bussen från stan hade precis gått när han hoppade av tåget på stationen.. Så han beslutade sig för att gå hela vägen från stan till vår mötesplats..

 

Jag satt där och var hur nervös och pirrig i magen som helst alltså! Av en ren händelse råkade en annan kille som jag kände från gymnasiet komma till busskuren när jag satt där. Så jag började babbla med honom om vad jag satt där för och han höll mig liksom lite lugn..

Sen, långt där borta, bortanför en rondell som finns vid universitetet kommer det gåendes en kille.. Min mobil piper till och jag får sms:et "Jag ser dig!" ifrån Joakim.. Då höll mitt hjärta nästan på att stanna vill jag lova! Om jag var nervös innan var det inget emot vad jag var nu..

Han kom iaf fram till mig och vi hälsade på varandra.. Kommer inte ihåg om vi gav varandra en tafatt kram eller vad vi gjorde.. Men vi pratade lite och bestämmde oss iaf för att vänta där på bussen upp till honom..

 

Vi kollade på film, pratade lite nervöst osv.. Jag blev kvar där hela natten. Vi låg och pratade och sov inte en blund. Sedan på morgonen fick jag sticka iväg tidigt för jag skulle till jobbet.. Jag hade då inte sovit på knappt ett dygn, men kände mig inte speciellt trött.. På jobbet nickade jag till en snabbis på lunchen, men annars gick jobbpasset bra.

 

Sedan efter den första träffen så sågs vi nästan varje dag där första tiden innan jag skulle åka till Mariestad och sommarjobba några veckor och slutligen efter två månader på sträckbänken så sa han äntligen att vi var ihop! Så den 30 augusti 2008 blev han på riktigt min! :)

 

Så i år, på vår dag den 30 augusti så firar vi alltså 5 år tillsammans och 1 år som förlovade! :)

 

Även om det inte pirrar i magen lika mycket längre som när jag var nykär så älskar jag dig lika mycket nu som då! Du är min bästa vän, mitt bollplank och min livskamrat!

 

Jag älskar dig Joakim!