Idag är det tydligen onsdag igen, åter till vardagen.. den grå grå vardagen, iaf som det ser ut just nu (utomhus), och (innombords) just nu också tyvärr..

Jag grubblar mycket på livet just nu, på verkligen allt så kan höra livet till.. och det får mig att känna mig lite deppig..
Hade nyss ett långt samtal med Joakim, ett mycket tårdrypande från min sida, och ett mycket tröstande från hans sida.. Jag behövde lätta lite på alla tankar som tynger ner mig, så jag var bara tvungen att prata lite med någon, men då släpps ju såklart syndafloden lös också!
Hade väl egentligen större lust att tala med en vän om allt, just för att slippa tala om sånt med Joakim.. men jag visste inte vem jag skulle höra av mig till just nu.. och det var ju lite akut, så jag kunde helt enkelt inte vänta mer, var bara tvungen att släppa på det! Eler vem vet, såhär nu i efterhand kanske jag trots allt valde rätt person att tala med ändå, det kanske hade blivit för stor och för mycket att lassa på en kompis..

bah! Ögonen svider nu, antar att de blev helt uttorkade av alla tårar jag tappade ikväll!

Nu känner jag mig bara tom och orkeslös, viljelös, maktlös.. Jag vill allting, men ändå ingeting!?! Vet inte riktigt hur det går ihop, och det gör det väl antagligen inte heller eftersom jag känner mig såhär..

bah, och åter igen bah!




Vart fan är min spade?!?