Snart dags..

Det känns verkligen helt overkligt nu.. Om 3 dagar ligger jag på operationsbordet. Om 3 dagar blir jag av med allt häng. Om 3 dagar kommer jag att vakna upp och ha troligtvis den värsta smärta jag någonsin har haft i hela mitt liv.. Om 3 dagar har jag genomgått en "skönhetsoperation"..
 
Jag har verkligen känt mig konstig den senaste veckan.. Mitt humör har pendlat mellan att vara sprudlande till att vara riktigt låg.. Vet inte om det är kommande operationen som påverkar mig utan att jag egentligen vet om det.. eller om det är annat också som spökar.
 
Idag känner jag mig rätt låg faktiskt.. Hade ingen större lust att ens gå upp ur sängen idag.. sitter fortfarande kvar i sovkläder.. Jag drog mig motvilligt upp ur sängen vid typ 11 tiden.. så länge ligger jag aldrig kvar i sängen kan jag lova!! Å då somnade jag i soffan före 24 igår kväll.. vaknade upp några timmar senare och masade mig iväg till sängen..
 
Bara två arbetsdagar kvar nu.. Imorgon efter jobbet ska vi på AW på Grönalund. Vi ska köra 5-kamp och käka middag. Det ska bli kul! :)
Kul att göra något tillsammans med sina kollegor en sista sväng före sommaren då alla har semester olika tider och före min kommande sjukskrivning.
 
Ute är det grått och blåsigt.. känns som att vädret anpassat sig till mitt humör idag.. fan! Varför kunde det inte vara sprudlande solsken ute istället så jag kunde anpassat mitt humör efter vädret?
 
Känns som att jag borde fixa en massa saker.. men samtidigt har jag inte lust att göra ett piss.. Åh vad jag hatar sånt humör.. Känns dock som att det var väldigt längesedan jag kände så nu, så det kanske är på tiden? Va vet jag..
 
På tisdag efter jobbet blir det full rulle iaf.. Ska direkt hem och börja tvätta så allt är rent inför operationen. Ska bädda rent i sängen också. Sen efter kl 18 får jag ringa till avdelningen och kolla när jag ska infinna mig nästa dag. Sedan måste jag duscha i descutanskrubb på kvällen, och igen morgonen efter.. Usch, ser inte fram emot det.. Håret blir som svinto och huden känns torr som sandpapper efter det.. Men det är ett nödvändigt ont..
 
Tänk, snart är det dags..
 
Kan jag verkligen förstå att detta är sant?
Drömmer jag?

Kommentarer
Postat av: carina

Hej! Jag tror att det är helt naturligt att du känner dej lite låg. Tror kroppen och hjärnan ställer in sej på att något stort ska ske. Vet själv hur det var innan min stora bukplastik. Jag var helt lugn och koncentrerad på vad som skulle hända. Väl förberedd och det verkar det som att du också är. Min operation var inte helt runt om , cirka 10 cm mitt bak på ryggen var inte uppsprättad. Smärtorna efter var inte speciellt farliga av själva såret, klart det stretade och stramade och man gick framåtlutad. Men jag gick nästan rak efter 5 dagar för ryggen höll på och gick av tyckte jag. Det som var det jobbigaste var och sy ihop magmusklerna ( vet inte om det behövs på dej då du inte fått barn) Det gjorde väldigt ont för magmusklerna använder man ju till allt. Du kommer få bra värktabletter och säkerligen morfin med dej hem så då är det ingen fara.Och korsetten du ska ha på dej efter tyckte jag var skönt och ha på då man kände sig lite stabilare i kroppen. Så här 1 1/2år senare så är jag så glad för min fina mage utan häng. Du och jag har ju gått ner ungefär lika mycket , så jag vet ju ungefär hur mycket häng det handlar om. Jag ångrar inte min operation en sekund. Stort lycka till / Carina

Svar: Ja, jag tror som du st det är fullt normalt det jag känner nu.. Vore ju konstigt om jag inte reagerar alls..Ja, jag har redan fått massa morfinpreparat utskrivna till efteråt som jag hämtat ut. Sen vet jag att jag kommer få något ännu i hästväg starkare på sjukhuset precis efteråt.. Så det ska nog gå fint ändå. Han trodde inte att bukmuskler skulle behöva sys, men ska avgöra det mer exakt då de öppnar upp mig..
Jag tror jag kommer bli mycket nöjd efteråt.. =)
Myzan

2015-06-07 @ 21:18:49

Du får gärna lämna en fin liten kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

Mailadress: (den visas inte för andra läsare)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0