En fredag i februari..

Tiden går och sällan tänker man på att uppdatera, å de gånger man tänker på att göra det vet man inte vad man ska skriva om, och därför lägger ner projektet igen om att skriva..
Men nu ska jag väl kunna få ur mig några meningar om vad som "händer och fötter" här i min lilla värld..
 
 
Jag kan ju börja med att säga att jag gått och blivit sambo! :) Jag och killen slog helt enkelt slag i saken och flyttade ihop.. Vi fick tag på en lägenhet som vi får hyra en längre period, tyvärr inte förstahand, men det är iaf vårt egna hem ett tag framöver.. En 2a på Hägerstensåsen (gångavastånd till Telefonplan).. Mycket mysigt hem måste jag säga.. På söndag har vi redan hunnit bo här i två veckor tillsammans, själv har jag bott här i två veckor idag.. :)
 
 
 
(inte riktigt klara här på bilden, men nu har vi fått upp grejer på väggarna och sånt också..)
 

På jobbet rullar allt på som vanligt, sjukt mycket att göra, men jag gillar't!
 
På privata fronten så händer det mycket runt omkring oss i våra familjer och vänskapskretsar, tyvärr mest tråkiga saker, folk blir svårt sjuka, folk dör.. Jag som trodde år 2016 skulle bli ett bra år, men det har börjat riktigt tungt måste jag säga!
Känns så konstigt när man själv känner sig glad för sin egen situations skull (med kärlek och nytt hem) å sen vet man hur andra mår sämmre.. Blir så dubbelsidiga känslor..
 
Nu räknar jag ner tiden till min naveljustering, bara 13 dagar kvar nu..!
 
 
Igår var vi ute och åt tillsmmans då det är "krogveckan" nu, många krögare har 2-rättersmeny för en billigare peng.. vi åt förrätt och huvudrätt denna kväll för bara 200kr/person.. Sedan gick vi å köpte den abslout godaste semlan jag ätit på hur många år som helst!! (Min morfar gjorde de godaste semlorna själv, men han har varit död sedan 2005.) Dessa köpte vi iaf på Ica i Ljiljejholmen, ekolologisk semla från något bageri.. (inte deras egna).. Men jag skulle aldrig ätit upp hela..!!! För som på ett brev på posten kom dumpingen - hjärtklappningen, magontet, frossan, som sedan slutade med att jag tokdäckade i sängen av utmattning!! Men den var såååå god.... Men nu har jag lärt mig av läxan!
 
Jag dumpar inte så stort speciellt ofta.. Lite smått hjärtklappning kan jag få ibland, men sällan numera jag får så pass att jag måste lägga mig och sova.. Antar att man har lärt sig efter 3 år som opererad, eller så har man blivit mer tålig.. (torligen båda delar)..
 

Dieten

Ja, som sagt går jag en månads pulverdiet tillsammans med killen.. Jag måste erkänna att jag inte känner mig en hälften så duktig eller ens hälften så motiverad som jag gjorde när jag gick på pulver före operationen!
Antagligen är förutsättningarna helt annorlunda nu, och behovet egentligen inte heller lika stort... för det var ju behovet som verkligen sporrade mig sist..
Nu är det mer att jag gör det som en grej med killen.. För att båda ska "sitta i samma båt"..
Men ja, jag längtar tills månaden är slut.. Men jag tuffar på..

Jag längtar till varmare klimat........... nu när vinter, snö, is och kyla äntligen kommit så känner jag mig inte det minsta sugen på att stanna i sverige.. Jag är verkligen inte gjord för kyla, fryser konstant!

Har inget emot snö egentligen.. Tycker det ser fint ut när det ligger, ett mysigt vitt täcke över världen liksom.. Men denna kyla, och framförallt - när det blåååååser massa snöyrande kyla.. fy fan rent utsagt!

Jag och killen börjar fundera på om vi iaf skulle kunna klämma in en weekend, kanske en långweekend, typ 4-5dagar till något lite varmare.. Kanske Marocko? Någon som varit där och vill delge sitt tycke om landet? Hiss? Diss?


December..

Månaderna går fort.. Redan har vi klarat av åtta dagar in i december.. Snart är ännu ett år slut, å ännu ett nytt tar vid.. Mitt 28e levnadsår..

Ibland när jag ser till mitt liv, hur det varit, hur det är, hur jag tror att det kommer att bli så undrar jag ibland hur vissa saker blivit som de blev och vad som kommer att ske..
En sak är säker, att även om jag kanske inte älskat alla val jag gjort i mitt liv, eller konsekvensen utav ett val, så har jag aldrig ångrat något jag gjort och kommer aldrig att göra.. Visst kan man önska att man valt att gjort vissa saker annorlunda, men samtidigt vet man ju heller inte vad konsekvensen utav det skulle bli heller.. Så nej, jag ångrar inget i mitt liv. Allt jag gjort och gör formar mig till den person jag är, och det ska jag vara stolt över. Man ska vara stolt över sig själv..

Som sagt.. Julen och det nya året är snart här.. Jag är faktiskt klar med julklapparna nu! Väntar på att några ska anlända i brevlådan också, men annars är allt inköpt.. Känns som att jag blev klar i god tid för en gångs skull... kanske lär man sig med åren? haha!

I år ska jag faktiskt vara hemma hos min familj under julen.. De senaste åren har jag inte kunnat njuta av någon längre julledighet, utan istället jobbat och fått klämma in något snabbt julfirande i mellandagarna.. Men i år har jag tagit semester.. Mellan den 22-25e ska jag vara i Mariestad. Och Marco ska få följa med mig dit.. Han ska få fira sin allra första "svenska" jul.. Då hans föräldrar är från Serbien och Kroatien så har de ju inte firat lika stort så som jag och min familj gjort, även om de har firat.. Så det ska bli riktigt kul att han ska få uppleva det!
Den 23e ska vi vara barnvakter åt syrrans två barn, hon själv jobbar, och vi vill att barnen ska få vara lediga dagen innan jul.. Den dagen ska vi även hjälpa min kära mor att förbereda lite inför julafton..

På kvällen den 23e ska vi hem till min lillasyster och hennes kille och ha uppesittarkväll, för oss i min familj innebär det Bingolotto och massa hemmalagat julgodis.. :)
På julafton blir det traditionell julmiddag hemma hos mamma och hennes man tillsammans med min moster samt min mammas mans barn och deras familjer.. Den 25e blir det kalkonmiddagen hemma hos min storasyster dit både min mamma och hennes man, min pappa och hans fru, farmor & farfar, moster, mina systrar, syskonbarn samt min storasysters mans familj kommer att fira en stor jul ihop..
På kvällen den 25e åker vi hem till sthlm igen då jag jobbar igen den 26e.

Visst låter det som en storslagen jul? haha.. Han kommer vara helt slut efter dessa dagar! Det brukar ju tom jag själv vara, och då är jag ändå van!

 
Marie, du med lägenheten.. Du får mer än gärna kontakta mig på min mejladress myholgersson@hotmail.com så kanske vi kan prata lite mer? :)

Flyttat

Jahapp.. Då har det gått en tid igen.. fattar inte vart tiden tar vägen? Någon annan som fattar det, eller ens fattar att det redan är 1a advent imorgon?
 
Hur som helst har även killen fyllt år nu, och vi for iväg till Budapest som sagt som var min present till honom.. Vi åt billigt, vi gick på julmarknad, vi var på spa och badade termalbad och fick massage, vi var även ute och åt på en snordyr restaurang - men det var värt varje krona!! Den var minst lika bra som den restaurangen han tog mig till på min födelsedag i Amsterdam.. :)
 
Nu har jag även flyttat igen.. Killen jag hyrde förra stället av fick för sig att han ville flytta hem igen typ.. så ut fick jag flytta.. Jag fick egentligen 3 månader på mig, men jag hittade ett rum som verkade bra, på exakt samma gata.. Så jag slog till på det och flyttade inom 1 månad..
Nu har jag bott på det nya stället sedan i måndags och det är blandade känslor..
 
Det jobbiga är att jag inte känner dem jag bor med. Det är en medelålders kvinna, som tillfälligt har sin äldsta son (kring 30år) boendes hos sig då han letar efter annat, sedan har hon en 14årig son som mest bor hos sin pappa, men han är här och bor vissa helger.. Denna helgen är en sådan helg..
 
Det är iaf en 3a som vi bor i.. Jag har rummet närmast ytterdörren, mitt rum är ett normalstort sovrum plus att den har en liten sovalkov också, så det känns som en minilägenhet till mig.. Sedan är det två badrum i lägenheten, vilket gör att det lilla badrummet bara är mitt och det stora är till henne och hennes familj.. Vi delar kök, men övriga utrymmen är hennes.. (Dvs stora sovrummet och vardagsrummet)..
 
Varför ska sthlm vara så hopplöst när det gäller att hitta egen lägenhet?
Man kunde ju tro att det skulle finnas många som hyr ut sina lägenheter i andrahand, men icke, de flesta vill bara hyra ut ett rum.. Och bostadsköerna hos bovärdarna ska vi inte tala om.. jag står i dem, men kommer väl inte få något erbjudande på de närmsta 5-8 åren! Att köpa har jag inte råd med, då jag inte alls har den handpenning som skulle krävas till insatsen..
 
Om det är någon som har något tips på vart man kan hitta en lägenhet till en vettig månadshyra så mottager jag det mer än gärna!!
 
I övrigt rullar livet på.. Jag jobbar och står i, jag umgås med några vänner och en hel del med killen då såklart.. Känner dock att jag har en lite low-period.. Jag känner mig trött, gammal och tjock! Men sånt kommer ju å går.. Man kan ju inte alltid vara på topp å må superduperbra.
November brukar vara en lite pissig månad, den grådassiga månaden i slutet på hösten, den innan vintern tar fart och aldrig tar slut.. haha..
 
Nej, nu ska jag inte klaga.. Man får tänka på alla dem som har det värre än en själv....

Inget gbp eller plastikrelaterat..

När man varit opererad i snart tre år som jag, så börjar ju livet bara kännas vanligt.. Jag tänker inte på att jag är opererad varje jdag och jag känner inte att jag behöver anpassa mitt liv efter det så mycket längre som jag gjorde i början när allt var så nytt.. Så nu helt enkelt känns mitt liv bara som vanligt liksom, vilket också gör att det blir ganska sporadiska uppdateringar här på bloggen.. för det känns inte som att jag har så mycket att säga om just det här med att vara opererad längre..
Jag har liksom bara blivit "vanliga My" nu..
 
Den här bloggen hade jag dock långt innan jag ens började fundera på det här med GBP och allt sådant.. Jag hade den liksom som min "öppna dagbok", där jag skrev om allt som rörde mig och mitt liv.. Tankar, funderingar, händelser osv..
Jag har många gånger funderat på om jag eventuellt skulle gå tillbaka lite till det. Att blogga mer bara allmänt om mitt liv.. Kanske skulle få mer fart på inläggen då. Självklart skulle jag ju skriva om när saker händer kring kommande plastiker osv, då det är en del av mig och mitt liv..
Men frågan är hur öppen jag vill vara med allt annat som händer i mitt liv? Förr, då jag började blogga, 2006, då var jag ung och brydde mig inte om vem som läste och vad den fick läsa, så länge jag fick skriva det jag kände för.. Nu när jag "börjat komma upp i åldern" så funderar man ju mer på det här med exponering, vad man avslöjar om sig själv och till vilka.. Detta brukar ju många reglera med att lösenordsskydda sin blogg.. Men njaaae, jag känner inte för att göra det. För hur skulle då någon ny kunna hitta hit? Och vem skulle orka fortsätta läsa om den helt plötsligt måste ansöka om att få göra det?
Det blir för mycket jobb.. dels för er läsare, och för mig..
 
Jag får helt enkelt klura på hur jag vill ha det med bloggen, vad jag kommer skriva och inte.. Men sluta blogga har jag inga tankar på iaf, även om det blir väldigt sporadiskt.. Jag får mina perioder när jag känner mer för det här med att skriva och inte..
 
Men lite info till er iaf om vad som händer i mitt liv..
 
* som sagt ny pojkvän sedan ett par månader, efter att ha dejtat större delen av våren och sommaren, han heter Marco.
*jag hyr fortfarande lägenhet i andra hand och kommer göra det fram till sommaren, då jag inte riktigt vet var jag kommer ta vägen.. Men det problemet skjuter jag framför mig ett tag till.. Ingen idé att börja tänka på det förrän till våren.
*min mormor dog för några veckor sedan och förra veckan var jag nere hos min familj för hennes begravning.
*jag jobbar fortfarande som undersköterska inom privat hemtjänst här i Stockholm och trivs väldigt bra med det. Även om man ibland fantiserar och drömmer sig bort till något annat.. men vem gör inte det ibland?
 
Saker jag vill i mitt liv..
 
*jag vill få resa mera.. Detta uppfyller jag bland annat själv med att ge bort en weekend till killen när han fyller år nu i höst. (Hoppas verkligen inte att han läser min blogg, men det tror jag inte att han gör.. det borde han sagt då..)
*jag vill ha ett eget hem. Vill inte behöva hyra i andra hand och känna otryggheten i det. Men boendesituationen i Stockholm är ju som alla vet helt hopplös.. så att komma ur andrahandsträsket lär jag väl få titta upp i stjärnorna efter ett bra tag till......
*jag vill ha möjlighet att träffa mina gamla vänner mer.. På senare tid har jag insett att tiden verkligen bara springer iväg och jag gillar det inte.. Jag önskar jag kunde få fortsätta ha kvar även de vänner som bor långt bort och iaf kunna se dem ett par gånger om året kanske.. (även om både jag och dem är dåliga på att höra av oss till varandra..)
*jag vill ha ett eget husdjur. Någon att gosa med då jag känner mig ensam eller frusen.
 
 
Finns såklart fler saker jag vill med mitt liv.. men ja, det får lämnas åt ett annat tillfälle..

Återbesök

I torsdags var jag på återbesök till kirurgen efter min cirkumferent bukplastik.. Han kikade på mig hur han tycker resultatet blivit och vi diskuterade kommande korregeringar..
Har jag sagt det förut att min kirurg är perfektionist? Det tåls hur som helst att säga det igen!
Han kommer att korregera min navel då den buktar lite utåt.. Detta kommer att göras inom 3-4 månader under lokalbedövning.
Fick även ta nya bilder, så att vi har bilder att jämföra med före/efter.
Sedan sa han att han vill ta och lyfta upp mina lår på utsidan lite till upp mot höfterna och ta av ett hudparti till där.. Sedan vill han korregera ärret lite på framsidan, då min ena yttre blygdläpp hänger ner lite mer än den andra så vill han lyfta upp den lite till så det bli jämt. Dessa saker kommer att göras under en och samma operation som vi ska planera in efter att navelkorregeringen är gjord.
 
När jag var nere och fotade fick jag även fota bysten. Då vi även talade om ett bröstlyft. Mycket troligt att jag även kommer att genomgå detta. Han sa att man kan göra på två sätt. Antingen bara med lyft, eller att man lyfter samt sätter in ett litet inplantat som endast är för stadga. Detta skulle vi också prata om längre fram vid navelkorregeringen hur vi ska göra och när..
 
 
Så ja, jag är superduper nöjd med min kirurg! Man har ju hört så mycket om att landstingen bara för för ett medicinskt ok syfte, inte att det ska se fysiskt snyggt ut osv.. Men min kirurg han gör verkligen det där extra och vill själv att det ska bli så snyggt resultat som möjligt! Han vill heller inte att någon annan ska utföra någon utav operationerna på mig, utan han vill få göra allt själv. Han vill få följa och utföra min förvandling från en ful ankunge till en svan.. haha!
 
Så spännande verkligen att få genomgå allt det här. Känner mig verkligen lyckligt lottad som får denna chansen!

Skillnad

I helgen som var var jag och min pojkvän nere i Malmö och hde en trevlig helg.. Vi åkte bland annat över till Köpenhamn över dagen på lördagen, där vi gjorde fiskspa.. Detta har ju jag testat förut, men för Marco var det första gången..
Men då vi fick en bild tagna på oss så kom jag på att jag ville jämföra hur jag såg ut nu, jämför med hur jag såg ut förr..
 
Första bilden är tagen på Kreta oktober-12, dvs före min flytperiod inför operationen startade.. Jag var som störst där.. Andra bilden är som sagt tagen i lördags i Köpenhamn.
 
 
Visst är det stor skillnad.. Men dessvärre flyter mina lår ut och blir rätt stora när jag sitter ner.. Så dem är ju fortfarande rätt stora på mig.. Har en fundering på om jag kanske skulle göra något åt dem framöver..
Jag stör min inte asmycket på dem.. Men i klädväg är det verkligen svårt att hitta byxor som kan sitta bra.. för jag är mycket smalare i midjan, men mina lår kommer inte in i de byxorna som egentligen skulle vara perfekt för midjan.. Vilket ställer till det lite...
Men vi får se. En sak i taget.. Den 8e oktober ska jag iaf tillbaka till kirurgen för att följa upp hur det ser ut och blev efter bukplastiken..

Börjat jobba.

Ja, nu har jag jobbat en vecka på jobbet efter den långa sjukskrivningen.. Att börja jobba igen kändes både kul och jobbigt.
Kändes kul att träffa alla mina pensionärer igen, få göra något vettigt i min vardag samt träffa mina kollegor. Jobbigt för att det åter igen blir tidiga mornar, tungt jobb (fysiskt och psykiskt..) mindre fritid igen.. haha.
Tycker ändå att det har gått bra att vara tillbaka. Men visst känner jag av att jag svullnar till och från kring mitt operationsområde, det vill säga, runt hela magen, midjan och ryggslutet.. Men det lär väl ge med sig med tiden..
 
I övrigt har min sommar varit bra!
 
Jag har fått njutit av den tillsammans med min familj, vänner och framförallt min nya kärlek!
 
 
Jag älskar inte min kropp varje dag.. men jag jobbar på det och den dagen jag tog denna bild kände jag mig iaf väldigt nöjd med mig själv och min resa i detta..
 
 
Jag har belönat mig själv med min första egna tatuering! Vet ni vad tecknet betyder? :)
 
 
Jag har börjat testa att göra plankan här hemma lite nu och då, och detta är hittills min bästa tid..
 
 
 

Jag lever..

Jag vet att jag inte är så flitig på att uppdatera om hur det går för mig.. så jag tänkte att det var hög tid att göra det nu. :)
 
I mådags i förra veckan var jag på ett sista omläggningsbesök på KS solna. Allt ser mycket bättre ut nu. Vecka före dess hade dock ett nytt sårhål gått upp och ut kommit massor av var som jag verkligen fick klämma ut.. Men även detta har nu dragit ihop sig igen..
Men då jag haft problem med infektion osv så vart det beslutat att jag skulle bli fortsatt sjukskriven ett tag till, tom 16/8.. Jag skulle ju egentligen ändå gå på semester vecka 32, 33 och 34.. Men jag är då alltså sjukskriven hela vecka 33 ut och sedan har jag en semestervecka..
 
Måste säga att det känns väldigt konstigt att ha varit borta från all vad arbete heter så länge nu... jag har liksom inte varit "ledig" en hel sommar sedan högstadiet.. Även om man inte kan kalla detta att vara ledig, men ja, ni fattar..
Hur som helst går det bättre och bättre.. Jag har varit väldigt svullen till och från i mage och lår och hela vägen ner i benen.. men just nu så börjar det värsta ge med sig där med... Klart att jag känner av en del svullnad i mage och höfter/lår till och från, men det är ju vanligt att det fortsätter förekomma upp till iaf 6 månader efter operationen..
 
Jag känner att jag börjar bli starkare nu också.. Allt för tunga grejer får jag känning av i magen, men att jag känner att det är på god väg att återhämta sig där med.. Jag tänkte starta igång med lite försiktigt gym snart.. känna av mina gräser lite.. Jag har en snäll person som tänkte följa med mig och instruera mig, då denna är bättre på det här med gym, lyfta rätt och framför allt fria vikter (som jag är helkass på)...
 
Jag har börjat trappa ner användandet av gördeln också.. sover numera utan den.. första natten jag gjorde det (var i slutet av förra veckan) så var det väldigt läskigt.. kändes så otryggt och ovant.. Jag var ju så van vid det där stödet, så jag fick faktiskt ont utan det.. Men jag märker att det verkligen är en vanesak.. Och jag tror att det är bra för mig att börja trappa ner användandet så att min kropp återigen kan förlita sig på sin egen styrka och på så vis återhämta sig fullständigt igen..
 
Jag har tom tänkt att jag ska våga mig på ett dopp i svenskt vatten snart.. om det bara kunde bli lite bättre väder..
 
Jag var hemma i Mariestad nyligen och tog denna härliga bilden när jag vandrade ut på piren i gästhamnen.. Åh vad jag fullkomligt älskar svensk sommar och vatten egentligen..
Om det bara kunde sluta regna någon gång!

mer infektion.

Jag är som sagt i min gamla hemstad Mariestad och hälsar på familjen min.. Syrran ska ju gifta sig nu på lördag och jag hjälper till mycket inför detta.. Vi bakar egna tårtor och gör all dekoration och allting från grunden själva.. Kul är det men mycket jobb! Längtar dock hem till min egna vardag och lugn.. Här är det full rulle med all familj, syskonbarn och fix inför bröllop..
 
I övrigt blev såret bättre under första veckan, men nu har jag åkt på bakslag igen med ny infektion.. Kroppen har bildat en egen sårhåla som jag har fått tycka ut massa varvätska.. Så på måndag när jag ska på omläggning på KS Solna igen så lär jag säkert åka på en ny antibiotikakur.. 
 
Sjukskrivningen är förlängd också, talade med doktor igår på telefon. Blev förlängt några veckor till. Så jag återgår alltså inte till jobbet för min semester.. Och sjukskrivningen går även in på min semesterperiod.. Så jag får väl spara in dem dagarna till något annat tillfälle istället.. 
 
Känns både skönt å jobbigt.. Hade varit kul å komma tillbaka till jobbet, få normala rutiner igen, men samtidigt har jag ändå oroat mig för hur det skulle gå att komma tillbaka nu.. Så det vart ändå lite skönt att det blev som det blev.. Fast jag gillar inte att jag fått mer infektion! Vara det inte blir mer än detta nu...
 
 

Hur det går för mig..

Jag kanske ska meddela er att jag lever och hur läget går för mig??

Det går bättre och bättre kan jag meddela. Min rörlighetsförmåga kommer tillbaka mer och mer och smärtan avtar mer och mer..
Det som har varit krångligt för mig är att jag fortfarande har kvar ett drän.. Det har kommit alldeles för mycket vätska i det under dessa veckor jag har varit hemma nu för att de ska ha kunnat dra bort det.. Men nu äntligen börjar jag se ljuset i tunneln och bör bli av med dränet imorgon!!
Sedan har jag råkat ut för infektion på ett ställe vid ärret.. Så pass att kroppen bildade en egen liten sårficka under huden och en hålöppning i ärret där det kunde komma ut massa vätska och var.. Men nu verkar även det ge med sig något.. Men för någon dag sedan började det vätska jätte mycket från ett annat ställe vid ärret, så pass att jag fick byta väldigt tjockt förband 4 gånger på ett dygn! Mindre roligt vill jag lova, med en känsla av att ens egna kropp "kissar på sig" okontrollerat huxifluxi så man får byta förband...
 
Men visst är det samtidigt bra att skiten kommer ur kroppen istället för att samlas kvar å ställa till med besvär invärtes..
Jag går fortfarande på dubbla kurer antibiotika och kommer nog få göra det ett tag till.. De vill verkligen försäkra sig om att jag inte får någon större infektion, för får jag det är det jävligt jobbigt att få bukt med det..
 
Vet ni vad jag har upptäckt nu när jag haft så stora förband och varit i behov av mycket omläggningsmaterial? Apotekets utbud suger verkligen!! Hur tänker dem att man ska kunna lägga om större förband när det inte finns så stora ens att köpa??
 
Jag har ju haft tur att ändå fått med mig en del material hem från sjukhuset, men som igår när jag var borta hela dagen och behövde byta förbandet akut så fanns ju inget vettigt på apoteket att köpa som skulle ens täcka det jag har.. Så jag fick springa in på ica och köpa en First Aid- väska med prylar som kunde hjälpa mig..
 
Det är förresten bara framsidan jag lägger om nu, baksidan har jag helt öppen och fri från allt.. Då jag reagerar med rodnad av tejp så känns det heller inte värt att tejpa då risken att göra mer skada än nytta finns.. Har ni något tips på något annat än tejp att göra snygga ärr med?
Just nu smörjer jag bara med en fet kräm då jag blivit tillsagd att hålla det mjukt..
 
Ser sååå fram emot imorgon då jag ska tillbaka till sjukhuset för ännu en kontrollomläggning och äntligen få bli av med dränet!!
Det känns ibland som ett heltidsjobb att vara sjukskriven.. då jag har varit tillbaka på sjukhuset 2ggr/vecka i genmsnitt för omläggning pga. infektion, koll av drän, utökad antibiotika osv osv..

Men efter imorgon ska jag väl förhoppningsvis inte behöva komma tillbaka något mer inför återbesöket till kirurgen efter 3-6 månader..
 
Jag måste ju berätta om den väldigt roliga saken som hände när jag var på ett av mina sjuhusbesök.. Efter besöket gick jag och min följeslagare till en liten butik i entren. Och när jag står där så kommer en av er, mina kära läsare fram och hälsar på mig! :) Då jag precis fått beskedet om att jag inte skulle bli av med dränet denna gång heller så gjorde det verkligen min dag att bli igenkänd utav någon som följer min resa! Så stort tack snälla Anne för att du vågade komma fram till mig den dagen! :)

Det har ju inte varit någon jätte strålande sommar hittills vilket har passat mig rätt bra, men nu ett par dagar har det ju bara blivit finare och finare.. Å det är då det jobbiga för mig börjar känner jag.. Att jag inte kan vara ute och vistas i solen på samma sätt.. Att jag inte får bada, att jag inte får sola hela mig pga. att jag måste täcka ärren och att jag går på en antibiotikasort där man helst ska vara försiktig med att sola..
 
Men igår var det ju en sån fin dag, så jag utmanade ödet lite och följde med en kompis till en badplats.. Jag satt fullt påklädd (linne och träningsbyxor då de är bra mot min svullnad i lår och ben).. Å varmt som fan var det vill jag lova!! Det enda jag kunde göra för att svalka mig var att gå ner till vattnet och bara doppa mina fötter.. Å det var väldigt skönt..
 
njöt mycket av solen igår och avslutade med grillning..
 
Idag ser jag allt att jag fått lite färg i ansiktet och på armarna..
 
Imorgon kommer även mina två systrar upp hit till mig!! Ska verkligen bli kul! Mollie var ju rätt nyligen här då vi fick ett infall för någon vecka sedan en sen kväll att hon skulle komma hit.. Men nu kommer de båda upp, vilket aldrig har skett under alla dessa år jag bott hemifrån!
Å vet ni vad det speciella tillfället är för? Jo, min storasyster och hennes kille har äntligen efter alla dessa år bestämt sig för att gifta sig!!! De kom med ett väldigt kort förvarnande.. då de blev lite utav en impulsgrej.. Men de kände att de inte ville vänta längre och med den resan de har gått igenom med hans tumör och allt det där så ville de visa vad som är viktigt för dem nu, nämligen familjen.. Så den 18/7 gifter de sig hemma i sin trädgård med de allra närmsta närvarande..
Så nu när syrrorna kommer imorgon blir det en del shopping inför bröllopet.. Å vi har kort om tid, då vi bara stannar här en natt och sedan far tillbaka ner till Mariestad!
 
Jag har provat ut en klänning som jag nog tänker köpa och ha på bröllopet.. Ska låta systrarna få avgöra också. Vi försöker hålla lite samma tema.. Då vi ska försöka se ut som hennes tärnor.. Fjärillar är vårt tema iaf.. Vi får hoppas på bra väder den dagen!
Jag och bruden, Marlén, ska göra bröllopstårtan ihop.. Ska bli kul å se vad vi får ihop för fin skapelse! :)
 
Nej, nu ska jag försöka njuta lite utav solen denna fina dag.. innan jag faktiskt borde ta tag i hemmet lite, försöka dammsuga lite kanske..
 
 
 

Efter en vecka..

Nu har jag varit opererad i en vecka och hemma i 3 dagar typ. (kom ju hem i måndags efter lunch).. Det känns som att det är nu det jobbiga börjar faktiskt..
Försda dagarna efter operationen är man ju kappt svullen då kroppen forfarande typ inte hunnit reagera på vad som hänt.. Men nu börjar den göra det. Vilket innebär att jag har börjat bli sjuuuukt svullen.. Svullen kring ärret, kring buken, ner mot musen och ja, hela mina jävla lår är stumma av svullnad nu! Å det vill jag lova ömmar och spänner rätt bra, all den här svullnaden..

Jag var på omläggningsbesök igår på sjukhuset. Jag blev inte av med mitt sista drän ännu, då det fortfarande kommer en del blod ur det.. Blodet är sjukt mörk fär på, nästan svart.. Min kirurg sa att han nästan aldrig sett så mörk dränagevätska förr, men att det inte är något farligt då det bara betyder att det måste vara venöst blod som kommer ut.. Å bättre att det kommer ut i dränet än att det lägger sig som en ansamling under huden..
Så det vi sa var att jag ska få ha dränet kvar till på måndag och sen är tanken att det ska dras oavsett..

I övrig sa usk:an och min kirurg att mitt ärr ser fint ut. Dock var det på ett litet ställe som det såg ut som att en liten infektion kanske är på gång.. Så de tog en sårodling där och satte in mig på dubbel kur av antibiotika. Den ena sorten är tydligen något i hästväg då man verkligen inte får dricka alkohol med den, blir tydligen antabuseffekt då.. Samt att jag ska undvika att sola.. haha.
Men dessa kurer med antibiotika som jag nu ska äta i 10 dagar är en försiktighetsåtgärd i första hand.. Han sa att såret/ärrområdet ser bra ut men att det är bättre att ta i förebyggande syfte.. För som han sa, om jag får infektion, då blir det mycket jobbigare, och då har vi fått oss ett problem!

Så jag är bara glad att de tar det säkra före det osäkra..

Vad han sa om svullnaden är att den är högst vanlig. Den brukar uppkomma någon vecka efter operation och den kan hålla på länge.. Och i mitt fall, då jag är snittad runt hela kroppen är det ännu vanligare med mycket svullnad även ner i benen då lymfvägarna är avskurna och den vätskan har svårt att arbeta sig iväg på annat sätt..
Så nu fick jag order om att ha så tajta byxor jag bara kan, helst gärna kanske ett par cykelbyxor.. Så när jag kom hem som drog jag på mig mina gymbyxor, det är de tajtaste jag har..

Jag har ju bara visat er resultatet från framsidan, så jag tänkte att ni skulle få se baksidan också.. Har dessvärre ingen lika bra förebild till den, men jag tror att ni kan gissa er till att resultatet är en enorm skillnad även här..
Linjen ni ser upp på ryggen är bara kirurgens ritning, inget snitt eller så. Till vänster ser ni det dränage jag har sittandes kvar..
 
Ja, jag kan verkligen inte klaga på mitt resultat.. Jag är verkligen nöjd på alla sätt och vis..!
Det enda jobbiga nu är ju som sagt all svullnad.. Den får mig att känna mig ännu tjockare än förut.. För jag kommer verligen inte i några av mina jeans just nu pga. mina svullna lår! Känns så sjukt och jobbigt att veta att jag blivit av med 5kg hud men att jag nu är så svullen att det varken sys på vågen eller kan märkas på mina kläder ännu..
Men det är ju som sagt bara hjärnspöken som jävlas med mig.. Jag vet ju att denna svullnad kommer att ge med sig.. Även om det kan ta ett bra tag.. En viss svullnad kan kvarstå i typ 6 månader efter operationen, men den här värsta svullnaden är kanske kvar någon månad..

Så åter igen måste jag brottas med mina hjärnspöken och överlista dem om den verkliga sanningen.. Att jag har ett lyckat resultat och kommer vara så jäkla fin sen efter all läkning! :)

I natt har jag haft svårt att sova pga värk.. Jag har svårt att sova på sidan som jag alltid annars gör.. Så jag sover på rygg och rör mig typ inte en fena under natten.. Så jag blir så enormt stel och stum i hela kroppen.. Sedan måste jag ju ha korsetten på mig dygnet runt också.. Och igår bytte jag från korsetten jag fick på sjukhuset (då den var tvungen att tvättas) till en jag köpte av en tjej på nätet.. Å den är verkligen snortajt! Vilket såklart är jätte bra för sitt syfte.. Men just nattetid känner jag att det blev så jävla jobbigt.. Så jag längtade efter min andra korsett.. Somnade kanske runt tolv i natt och har vaknat vid flera tillfällen.. Vid halv sex fick jag nog och kunde verkligen inte hitta någon skön ställning mer, så det var bara att gå upp.. Å nu sitter jag här..

Lillsyrran är här på besök, hon kom hit sent i tisdags kväll.. Har vart skönt att ha lite sällskap från sin familj ett par dagar.. Men idag ska hon åka hem.
Men hon och våran storasyster kommer ju snart upp hit igen.. Då ska de hämta mig hem till Mariestad.. De kommer upp på dagen, stannar över en natt så vi hinner göra lite shopping eller så som de vill göra, sen dagen efter åker vi tillsammans ner till Mariestad.. Tanken är väl att jag ska vara där i typ två veckor under min sjukskrivning.. Få bli lite ompysslad av familjen helt enkelt..

Läget..

 
Jag fick komma hem från sjukhuset igår, äntligen! :)
 
Numera har jag bara ett dränage kvar som det tyvärr fortfarande kommer en del blod ifrån.. Blodvärdet är fortfarande lite lågt men ändå stabilt. Äter järntabletter 2st/dag och hoppas detta ska få upp värdena igen.
 
Smärtan är fortfarande hanterbart men klart jag har rätt ont emellanåt.. Hör hemma har jag Alvedon och oxynorm som smärtpreparat. På sjukhuset hade jag ju långtidsverkande preparat men det är inte detta.. Men jag tycker det går okej. Jag står ut med en del värk också..
 
Har börjat bli rätt svullen nu känner jag. Huden är hård och ömmar, ärren spänner..
 
Imorgon ska jag på återbesök för att tejpa om och sen se vad som ska göras med sista dränaget..
 
 
 
 
 
 

Hur gick det?

Nu var jag som sagt opererad. Jag var först ut i turordningen i onsdags morse.. Allt gick fint och jag fick besked om att de tagit bort 5 kilo hud, 3kg på baksidan och 2kg på framsidan.. Så det var en del..
 
På uppvaket mådde jag rätt bra så fick komma till mitt rum ganska snabbt ändå. Har ingen exakt tidsuppfattning för såklart, men jag minns att jag vart tillbaka tidigare på eftermiddagen än vad jag trodde jag skulle vara..
 
Jag hade fyra dränage ut från min kropp, två från magen och två från ryggen.
 
Jag fick hjälp upp på toa på kvällen men jag blev rätt snurrig. Åt mat men fick inget behålla.. Det kom rätt mycket blod ur ett av dränagen så dr tog massa tester på mig och höll koll på mitt HB som sjönk.. Under natten var det nere på 85 så jag fick två påsar blod. Fortsatte att spy och må illa hela natten också.. 
 
Så första dygnet var rätt tufft.. Men igår blev det bättre. Illamåendet slutade och jag kunde äta igen. Dock höll jag fortfarande på att svimma då jag gick på toa, så jag fick övervakning och gåbord.. Men det blev bättre under natten sen..
 
Idag har jag mår rätt bra. Klart jag är trött, men jag har kunnat gå på toa själv och jag har promenerat med sällskap i korridoren.. Så det går framåt. Inget illamående heller så jag äter och dricker obehindrat nu.
 
Smärta har jag såklart, men jag har räknat med värre så jag överlever den.. 
 
Idag drog de bort de två främre dränen, vilket var skönt då de har stuckit och svidit att ha dem där..
 
Jag åker troligen hem imorgon.

operationsdagen

Ja, då var dagen kommen.. Jag sitter i detta nu i entrén på KS och ska snart gå upp till avdelningen..
 
Jag fick ringa igår kväll vid 18 för att veta i vilken turordning jag skulle opereras idag.. Jag är först ut på tur då jag ska vara där 07.
 
Spännande det här.. Är faktiskt inte nervös alls.. Men klart att jag funderar på hur allt kommer att bli efteråt.. Kommer jag ha mycket ont? Jobbet jag att tycka det är värt detta för resultatet jag får?
 
Men jag tror och hoppas verkligen det.. För om jag inte hade gjort det hade det ju inte varit värt att sitta här nu..
 
 
 
Håll alla tummar för mig idag! Jag kan ju inte göra det själv då jag ligger nedsövd i 5-6h.. 
 
Ger er uppdatering så snart jag orkar med..
 
Trevlig onsdag!

Snart dags..

Det känns verkligen helt overkligt nu.. Om 3 dagar ligger jag på operationsbordet. Om 3 dagar blir jag av med allt häng. Om 3 dagar kommer jag att vakna upp och ha troligtvis den värsta smärta jag någonsin har haft i hela mitt liv.. Om 3 dagar har jag genomgått en "skönhetsoperation"..
 
Jag har verkligen känt mig konstig den senaste veckan.. Mitt humör har pendlat mellan att vara sprudlande till att vara riktigt låg.. Vet inte om det är kommande operationen som påverkar mig utan att jag egentligen vet om det.. eller om det är annat också som spökar.
 
Idag känner jag mig rätt låg faktiskt.. Hade ingen större lust att ens gå upp ur sängen idag.. sitter fortfarande kvar i sovkläder.. Jag drog mig motvilligt upp ur sängen vid typ 11 tiden.. så länge ligger jag aldrig kvar i sängen kan jag lova!! Å då somnade jag i soffan före 24 igår kväll.. vaknade upp några timmar senare och masade mig iväg till sängen..
 
Bara två arbetsdagar kvar nu.. Imorgon efter jobbet ska vi på AW på Grönalund. Vi ska köra 5-kamp och käka middag. Det ska bli kul! :)
Kul att göra något tillsammans med sina kollegor en sista sväng före sommaren då alla har semester olika tider och före min kommande sjukskrivning.
 
Ute är det grått och blåsigt.. känns som att vädret anpassat sig till mitt humör idag.. fan! Varför kunde det inte vara sprudlande solsken ute istället så jag kunde anpassat mitt humör efter vädret?
 
Känns som att jag borde fixa en massa saker.. men samtidigt har jag inte lust att göra ett piss.. Åh vad jag hatar sånt humör.. Känns dock som att det var väldigt längesedan jag kände så nu, så det kanske är på tiden? Va vet jag..
 
På tisdag efter jobbet blir det full rulle iaf.. Ska direkt hem och börja tvätta så allt är rent inför operationen. Ska bädda rent i sängen också. Sen efter kl 18 får jag ringa till avdelningen och kolla när jag ska infinna mig nästa dag. Sedan måste jag duscha i descutanskrubb på kvällen, och igen morgonen efter.. Usch, ser inte fram emot det.. Håret blir som svinto och huden känns torr som sandpapper efter det.. Men det är ett nödvändigt ont..
 
Tänk, snart är det dags..
 
Kan jag verkligen förstå att detta är sant?
Drömmer jag?

Prover

Känns som att jag är på vc varje dag å lämnar prover inför operationen.. Men då är det ju såklart inte.. Men det har varit mycket strul med prover denna veckan.. Men idag så har nog det sista löst sig..
 
Jag jobbar med en kund som har MRSA , och därför vill dem på sjukhuset att jag inför operationen skulle ta en odling och se om jag bär på det jag med eller ej.. Så dessa prover har det varit mycket omkring denna veckan.. Dessa prover kunde jag ta själv hemma, så jag gick gå till vc och hämta de rör jag behövde.. Sagt och gjort så fixade jag det i tisdags.. Igår lämnade jag in proverna.. Idag ringer de å säger att jag fått fel rör och måste komma dit och ta om. Så nu har jag varit där och tagit nya.. Så nu hoppas vi att det är bra så..
 
Undrar vad som skulle hända om jag bär på MRSA-virus.. Kan de ställa in operationen då?
 
Jag hoppas inte det. Hoppas att de då bara måste förbereda sig på ett annat sätt för eventuella komplikationer efteråt å hur man bäst behandlar dem..
 
 

3 veckor kvar..

Idag är det exakt 3 veckor kvar.. Eller snarare, vid den här tiden om 3 veckor är det gjort!
Det börjar verkligen närma sig nu.. känns häftigt på något vis. Men jag är inte det minsta vare sig rädd eller nervös.. Jag är helt lugn inför detta..
Eventuellt kommer det.. Men kanske inte. Jag har en tendens att hålla mig rätt lugn när det gäller sånt här. Vilket är rätt skönt. Hade bara känts jobbigt om jag gick runt och var rädd och orolig.
Skulle något gå snett kan jag ändå inte påverka det innan. Det går som det går och jag tar itu med det då! :)
 
Som sagt.. häftligt..

Kan inte fatta..

Idag är det exakt en månad tills jag är opererad! Tiden går ju alltid så himla fort.. så jag antar att även den här månaden lär göra det.. Har jag verkligen fattat att det är så snart?
Jag känner mig redo, är inte nervös alls.. men känns bara så skumt att jag snart kommer genomgå en så himla stor förändring! Känns så spännande och konstigt på samma gång!
Jag kommer ihåg att jag inte var speciellt nervös inför min GBP heller.. Var mest nyfiken på var det skulle "sluta".. hur resan skulle se ut.. Jag var så redo då att börja mitt nya liv..
Lite så känner jag nu med.. Jag är redo för detta, denna stora förändring.. Är så nyfiken över hur mitt resultat kommer att se ut efteråt.. Och framför allt.. hur ont kommer jag inte ha?? Antar att det lär göra rätt så jävla ont efteråt..
 
Jag vet ju hur dem som gjort vanlig bukplastik har ont och känner att det stramar i huden så att de inte kan gå upprätt i början.. men hur sjutton lär det bli för mig då? Jag som kommer vara snittat runtom? Jag kan ju varesig börja mig mer bak eller mer fram för att "underlätta" stramningen..
 
Ja, det återstår helt enkelt att se hur det går.. spännande som sagt!
 
en månad kvar...
 
 
Hur är det med mig i övrigt då?
 
Efter ett års "vila" från gym så drog jag igår igen i mars.. Känns att jag varit frånvarande ett tag.. kan inte ta lika tungt som när jag var på "topp".. Men det är bara att börja om och jobba sig uppåt igen.. Tråkigt nog lär det ju bli en fet paus igen efter operationen.. Men å andra sidan.. när jag väl får återvända igen så lär det ju kännas lättare att ex. springa, inget som sladdrar och slår ivägen längre..! :)
 
Och i övrigt så mår jag bra efter separationen.. Jag har funnit min plats i tillvaron. Vi har sålt vår gamla gemesamma bostad och nya ägaren tar vid 2 juni.. Så nu är det bara det där tråkiga med flyttpackning osv igen.. Men det borde gå rätt smidigt bara man focuserar och får det gjort!
Jag har haft rätt så flyt vad det gäller nytt boende iaf.. Jag började ju med att hyra in mig hos en kille jag hittade på Blocket.. Sen hade jag sådan tur att jag fick för sig att börja att plugga, samt att han jobbar borta under hela sommaren.. Så redan nu och ett år framåt så hyr jag hela lägenheten själv.. Vilket är toppen! Skönt att veta att boende är säkrat ett år framåt.. samt att det är skönt att få bo själv faktiskt.. rå om mig och mitt.. det gillas!
 
Gillas ju även ur dejtingsynpunkt såklart.. inte direkt så att man vill ta hem någon på middag eller så när man delar lägenhet med någon annan, även om jag självklart fick göra det.. Men det känns ändå bara så konstigt.. Men nu behöver jag ju inte tänka på det.. :)
 
Jobbmässigt går det också bra.
 
Har haft medarbetarsamtal samt löndesamtal nu under våren.. Båda samtalen har gått bra. De tycker att jag gör ett bra jobb och de vill satsa på mig framöver och de vill se mig kvar där en lång tid framöver.. Det gillar jag! Gillar att de har förtroende för mig och att jag gör ett bra jobb! :) Fick en helt ok löneökning nu också.. fick 5% ökning jämfört med "potten" som annars motsvarade 3%.. Så mer än snittet är ju bra! :)
 
Nej, nu funderar jag faktiskt på om jag skulle ta mig iväg till gymmet..
Hade egentligen middagsplaner med en vän, men de blev framflyttade till imorgon.. Så då kan jag lika gärna sluta va så lat och ta mig iväg..!

Dags för plastikoperationen..

Längesedan jag skrev nu.. men det har inte hänt så mycket.. eller jo, det har det.. alldeles för mycket.. men inte så mycket jag vill skriva om just här tror jag..
 
Men nu har det hänt en sak jag vill dela med mig av här!
 
I onsdags förra veckan ringde en ssk från plastiken på Karolinska (Solna) och talade om att jag nu har fått operationstid och ska på inskrivningssamtal hos kirurgen på måndag (läs igår)..
Så igår var jag iväg till Karolinska och träffade kirurgen.. Han kollade igenom bilderna vi tog sist, sedan kollade han på mig irl.. Klämde, lyfte och pratade lite om vad han skulle göra, vart snittet skulle bli.. Efter det så fick jag gå upp till narkosen och träffa läkaren där med, som talade om själva nedsövningen. Efter det vidare till avdelningen jag kommer att ligga inne på efteråt, tanken var att jag skulle ha ett inskrivningssamtal med en ssk där, men hon var sjuk, så jag fick bara lämna min "hälsodeklaration" där och var välkommer dit då det var dags för operationen.. Slutligen gick jag ner till provtagningen där de tog några rör med blod från mig inför själva ingreppet..
 
Så när är det dags undrar ni nog nu??
 
Den 10 juni kommer jag att ligga på operationsbordet och få min cirkumferent bukplastik gjord! Helt sjukt snart egentligen.. Samtidigt som jag visste att det skulle bli före sommaren, så hade jag ändå börjat tänka att det nog inte skulle bli så.. då månader och veckor gick utan att jag fick höra något.. man börjar liksom förbereda sig mentalt på att få vänta ett tag.. Men nu är det ju lite drygt en månad kvar bara..
Det är så näst in på dagen (hade det varit den 11e istället hade det varit precis) 2,5 år efter min gbp..
 
Idag var jag till apoteket och hämtade ut jävla massa läkemedel inför/efter operationen.. Alvedon, Fragmininjektioner, Antibiotika, Oxynorm (morfin)..
Kändes som att jag var döende när jag kom ut från apoteket med en fet påse full med tabletter och sprutor!! Men jag vet ju att det inte är så.. det är förberedande och smärtlindrande mediciner som jag säkerligen lär behöva..
Det jag glömde köpa var descutan som jag ska duscha mig med kvällen före och på morgonen för operationen.. Men det hinner jag ju göra..
 
Kvar att även införskaffa är en tajt stor gördel som jag kommer få ha typ dygnet om efter operationen. Är det någon som har tips på var jag kanske kan hitta bra sådana??
 
Så från 10 juni och MINST 4 veckor kommer jag att vara sjukskriven (troligen blir det längre).. Själva operationen tar minst 5h. så det är en stor och omfattande operation.
De kommer att börja med att söva ner mig. jag kommer somna in på 30-40sek, sen tar det 3-4min innan jag sover tillräckligt djupt för dem att sätta igång.. Då vänder dem mig på mage och börjar skära snittet utmed bålen och fixar baksidan först.. När de är färdiga med det vänder dem mig igen på rygg och skär sittet från framsidan, skär ut naveln och gör iordning min framsida innan de sedan avslutar och syr igen mig igen.
 
Självklart ser jag inte fram emot själva uppvaknadet efter operationen.. lär ju säkert ha sjukt sjukt ont! eftersom jag är snittat runtom hela mig så kommer det ju inte finnas något skönt sätt att ligga på.. Jag misstänker att det kommer strama åt mycket i huden i början.. kommer säkert ha svårt att sträcka på mig.. Men samtidigt känner jag att det ska bli spännande, spännande för att det faktiskt blir av nu och för att jag är nyfiken på hur det kommer se ut..! :)
Beach 2016 här kommer jag! (förhoppningsvis)..
 
 

Tidigare inlägg
RSS 2.0