Tänkte berätta lite hur det har gått den här första tiden efter min plastik.. 

 

Jag opererades den 16/6 runt 13-tiden. Själva operationen tog kring 3h (vet inte exakta tiden, men han hade sagt innan att det skulle ta något sådant..) Jag opererade ju bort "gäddhänget" på mina överarmar samt att jag gjorde bröstlyft på mina stackars uttänjda bröst..

Efter operationen på uppvaket var jag tydligen väldigt pigg tyckte dem.. Konstigt! Jag som annars brukar va zombiedelux när jag vaknar upp från narkos.. Men denna gång hade jag inte haft någon kateter och jag kom igång bra att kissa med en gång. Så jag fick komma till mitt rum.

Fördelen med att opereras privat - EGET rum! Inga andra sänggrannar som ligger och jämrar sig, utan man kan bara fokusera sig på sitt eget ingrepp och att bli bättre..

 

När jag kom till rummet började höra av mig till mina anhöriga och min kära sambo och meddela att jag överlevt och att det gått bra. Jag var dessutom FETT HUNGRIG! Jag hade ju varit fastande sedan kvällen före och ända till operationens start.. Va längesedan jag gick utan mat så länge..!

Jag fick bara in ett glas blåbärssoppa. De ville inte att jag skulle börja för fort att äta och dricka då illamående kan komma.

 

Jag hade 3 dränage. Ett från varje arm och ett från det högra bröstet. Smärtan var överkommlig, men jag fick ju bra lindring och kuddar under armarna att vila dem på. I detta skede var det mest armarna som kändes "jobbiga". Att inte va så rörlig i dem.

 

Jag och sambon avtalade att han skulle komma förbi och hälsa på mig samma kväll.. Men vid en rond så tyckte dem att mitt vänstra bröst var lite deformerat i sin svullnad, så de tillkallade läkare som tittade på det och de konstaterade att det nog var en blödning.. Min kirurg var inte längre i tjänst, så hans kollega fick utföra detta ingrepp..

Så jag förbereddes ännu en gång för operation. Sambon satt fast i bilköer och hann inte fram innan jag åkte in för operation igen, men han fick vänta i mitt rum. 

Jag kommer ihåg att när jag kom in i operationssalen för andra gången och skulle flyttas från min säng till operationsbordet så tyckte dem att jag var så himla duktig och stark som fixade så mycket själv och stod ut med all smärta.. Jag svarade att jag har hög smärttröskel och att det inte är någon idé att gnälla, saker och ting måste bli gjorda ändå.. :P

 

Denna operation gick rätt fort, de gick in och stoppade det blodkärl som hade orsakat blödningen så var det bra sedan. Jag kom tillbaka till rummet snabbt även denna gången, där sambon satt och väntade på mig.

 

Då jag hade 3 dränage och en droppåse att släpa på fick han leda mig till toan där jag fick kissa.. Enda gången han har fått hjälpa mig till toa! haha

Men samtidigt är han ju lite van sedan innan, han hjälpte mig otroligt mycket vid min förra plastik - skjutsade till alla återbesök, var med mig till akuten en kväll när jag var rädd över dränagen, han la om mig, hjälpte mig att duscha om jag behövde osv.. (För att tillägga var han ju inte ens min formella pojkvän vid den tidpunkten, utan vi var ju bara i dejtningsfasen ännu. Så mycket fint och uppskattat- sånt som fick mig att inte vilja släppa honom.)

 

Hur som helst fick jag åka hem dagen efter runt 10.30. Innan jag åkte hem fick jag lite omläggningsgrejer, information och mediciner samt veta vilka ytterligare mediciner jag måste hämta ut osv. Fick beröm av ssk som plockade bort alla drän före hemgången att jag ändå var så rörlig i armarna- att de flesta andra är mycket mer försiktiga och har ont... (Återkommande grej det där om att jag är rörlig och inte verkar lida lika mycket av smärta osv..)

 

Ja, jag har hög smärttröskel, och jag gnäller inte i "onödan" - så när jag har ont, då har jag väldigt ont och har oftast stått ut en bra stund innan jag yttrar mig om det.. That's me.. Sen har jag alltid, och är fortfarande sån, att jag vill kunna klara mig själv. Vill inte va andra till last. Så då måste man i vissa fall bita ihop och bara ge sig fan på att det ska gå så man kan göra det själv..

 

Jag blev hämtad av sambons mamma, som även skjutsade mig till 3 olika apotek för att jag skulle få hämta ut mina mediciner (hopplöst alltså, varje apotek hade bara en av de 3 grejer jag skulle hämta ut....) Sen bjöd hon på lunch innan jag slutligen fick komma hem. 

 

 

Sen jag kom hem har smärtan varierat likså svullnad.. Hela min kropp har varit svullen. Magen har svullnat och vid vädligt varma dagar så även benen. I början var armarna det som smärtade, svullnade och spände mest. Första veckan kunde jag inte räcka till så mycket grejer som var högt/lågt ner, samt att jag inte fick bära tyngre än 1l mjölk.. Så det var lite besvärligt.

Jag fick inte heller duscha hela mig den första veckan, de ville att jag skulle låta alla förband sitta till första omläggningstiden som jag hade torsdagen veckan efter operationen. Så jag fick duscha av nedre kroppen fullt påklädd med alla dessa förband och stödbh och armgördel.. 

Under armarna får jag köra raggardusch.. tvättlappar och tvål och snabbt torka så att jag inte blöter ner förbanden..

Första hårtvätten åkte jag faktiskt iväg till min frisör och fick hjälp med då jag inte kunde lösa det på något smidigt sätt själv och sambon tyckte jag skulle unna mig att åka och få håret tvättat..

 

Oj, mitt inlägg börjar bli långt.. kanske kan dela upp det lite.. vill inte mala sönder er med sjukt mycket text som ni inte orkar läsa er igenom! 
Del 2 får komma imorgon..