Jag vet att jag inte är så flitig på att uppdatera om hur det går för mig.. så jag tänkte att det var hög tid att göra det nu. :)

 

I mådags i förra veckan var jag på ett sista omläggningsbesök på KS solna. Allt ser mycket bättre ut nu. Vecka före dess hade dock ett nytt sårhål gått upp och ut kommit massor av var som jag verkligen fick klämma ut.. Men även detta har nu dragit ihop sig igen..
Men då jag haft problem med infektion osv så vart det beslutat att jag skulle bli fortsatt sjukskriven ett tag till, tom 16/8.. Jag skulle ju egentligen ändå gå på semester vecka 32, 33 och 34.. Men jag är då alltså sjukskriven hela vecka 33 ut och sedan har jag en semestervecka..

 

Måste säga att det känns väldigt konstigt att ha varit borta från all vad arbete heter så länge nu... jag har liksom inte varit "ledig" en hel sommar sedan högstadiet.. Även om man inte kan kalla detta att vara ledig, men ja, ni fattar..

Hur som helst går det bättre och bättre.. Jag har varit väldigt svullen till och från i mage och lår och hela vägen ner i benen.. men just nu så börjar det värsta ge med sig där med... Klart att jag känner av en del svullnad i mage och höfter/lår till och från, men det är ju vanligt att det fortsätter förekomma upp till iaf 6 månader efter operationen..

 

Jag känner att jag börjar bli starkare nu också.. Allt för tunga grejer får jag känning av i magen, men att jag känner att det är på god väg att återhämta sig där med.. Jag tänkte starta igång med lite försiktigt gym snart.. känna av mina gräser lite.. Jag har en snäll person som tänkte följa med mig och instruera mig, då denna är bättre på det här med gym, lyfta rätt och framför allt fria vikter (som jag är helkass på)...

 

Jag har börjat trappa ner användandet av gördeln också.. sover numera utan den.. första natten jag gjorde det (var i slutet av förra veckan) så var det väldigt läskigt.. kändes så otryggt och ovant.. Jag var ju så van vid det där stödet, så jag fick faktiskt ont utan det.. Men jag märker att det verkligen är en vanesak.. Och jag tror att det är bra för mig att börja trappa ner användandet så att min kropp återigen kan förlita sig på sin egen styrka och på så vis återhämta sig fullständigt igen..

 

Jag har tom tänkt att jag ska våga mig på ett dopp i svenskt vatten snart.. om det bara kunde bli lite bättre väder..

Jag var hemma i Mariestad nyligen och tog denna härliga bilden när jag vandrade ut på piren i gästhamnen.. Åh vad jag fullkomligt älskar svensk sommar och vatten egentligen..
Om det bara kunde sluta regna någon gång!

Jag är som sagt i min gamla hemstad Mariestad och hälsar på familjen min.. Syrran ska ju gifta sig nu på lördag och jag hjälper till mycket inför detta.. Vi bakar egna tårtor och gör all dekoration och allting från grunden själva.. Kul är det men mycket jobb! Längtar dock hem till min egna vardag och lugn.. Här är det full rulle med all familj, syskonbarn och fix inför bröllop..

 

I övrigt blev såret bättre under första veckan, men nu har jag åkt på bakslag igen med ny infektion.. Kroppen har bildat en egen sårhåla som jag har fått tycka ut massa varvätska.. Så på måndag när jag ska på omläggning på KS Solna igen så lär jag säkert åka på en ny antibiotikakur.. 

 

Sjukskrivningen är förlängd också, talade med doktor igår på telefon. Blev förlängt några veckor till. Så jag återgår alltså inte till jobbet för min semester.. Och sjukskrivningen går även in på min semesterperiod.. Så jag får väl spara in dem dagarna till något annat tillfälle istället.. 

 

Känns både skönt å jobbigt.. Hade varit kul å komma tillbaka till jobbet, få normala rutiner igen, men samtidigt har jag ändå oroat mig för hur det skulle gå att komma tillbaka nu.. Så det vart ändå lite skönt att det blev som det blev.. Fast jag gillar inte att jag fått mer infektion! Vara det inte blir mer än detta nu...

 

 

Jag kanske ska meddela er att jag lever och hur läget går för mig??

Det går bättre och bättre kan jag meddela. Min rörlighetsförmåga kommer tillbaka mer och mer och smärtan avtar mer och mer..

Det som har varit krångligt för mig är att jag fortfarande har kvar ett drän.. Det har kommit alldeles för mycket vätska i det under dessa veckor jag har varit hemma nu för att de ska ha kunnat dra bort det.. Men nu äntligen börjar jag se ljuset i tunneln och bör bli av med dränet imorgon!!

Sedan har jag råkat ut för infektion på ett ställe vid ärret.. Så pass att kroppen bildade en egen liten sårficka under huden och en hålöppning i ärret där det kunde komma ut massa vätska och var.. Men nu verkar även det ge med sig något.. Men för någon dag sedan började det vätska jätte mycket från ett annat ställe vid ärret, så pass att jag fick byta väldigt tjockt förband 4 gånger på ett dygn! Mindre roligt vill jag lova, med en känsla av att ens egna kropp "kissar på sig" okontrollerat huxifluxi så man får byta förband...

 

Men visst är det samtidigt bra att skiten kommer ur kroppen istället för att samlas kvar å ställa till med besvär invärtes..

Jag går fortfarande på dubbla kurer antibiotika och kommer nog få göra det ett tag till.. De vill verkligen försäkra sig om att jag inte får någon större infektion, för får jag det är det jävligt jobbigt att få bukt med det..

 

Vet ni vad jag har upptäckt nu när jag haft så stora förband och varit i behov av mycket omläggningsmaterial? Apotekets utbud suger verkligen!! Hur tänker dem att man ska kunna lägga om större förband när det inte finns så stora ens att köpa??

 

Jag har ju haft tur att ändå fått med mig en del material hem från sjukhuset, men som igår när jag var borta hela dagen och behövde byta förbandet akut så fanns ju inget vettigt på apoteket att köpa som skulle ens täcka det jag har.. Så jag fick springa in på ica och köpa en First Aid- väska med prylar som kunde hjälpa mig..

 

Det är förresten bara framsidan jag lägger om nu, baksidan har jag helt öppen och fri från allt.. Då jag reagerar med rodnad av tejp så känns det heller inte värt att tejpa då risken att göra mer skada än nytta finns.. Har ni något tips på något annat än tejp att göra snygga ärr med?
Just nu smörjer jag bara med en fet kräm då jag blivit tillsagd att hålla det mjukt..

 

Ser sååå fram emot imorgon då jag ska tillbaka till sjukhuset för ännu en kontrollomläggning och äntligen få bli av med dränet!!

Det känns ibland som ett heltidsjobb att vara sjukskriven.. då jag har varit tillbaka på sjukhuset 2ggr/vecka i genmsnitt för omläggning pga. infektion, koll av drän, utökad antibiotika osv osv..

Men efter imorgon ska jag väl förhoppningsvis inte behöva komma tillbaka något mer inför återbesöket till kirurgen efter 3-6 månader..

 

Jag måste ju berätta om den väldigt roliga saken som hände när jag var på ett av mina sjuhusbesök.. Efter besöket gick jag och min följeslagare till en liten butik i entren. Och när jag står där så kommer en av er, mina kära läsare fram och hälsar på mig! :) Då jag precis fått beskedet om att jag inte skulle bli av med dränet denna gång heller så gjorde det verkligen min dag att bli igenkänd utav någon som följer min resa! Så stort tack snälla Anne för att du vågade komma fram till mig den dagen! :)

Det har ju inte varit någon jätte strålande sommar hittills vilket har passat mig rätt bra, men nu ett par dagar har det ju bara blivit finare och finare.. Å det är då det jobbiga för mig börjar känner jag.. Att jag inte kan vara ute och vistas i solen på samma sätt.. Att jag inte får bada, att jag inte får sola hela mig pga. att jag måste täcka ärren och att jag går på en antibiotikasort där man helst ska vara försiktig med att sola..

 

Men igår var det ju en sån fin dag, så jag utmanade ödet lite och följde med en kompis till en badplats.. Jag satt fullt påklädd (linne och träningsbyxor då de är bra mot min svullnad i lår och ben).. Å varmt som fan var det vill jag lova!! Det enda jag kunde göra för att svalka mig var att gå ner till vattnet och bara doppa mina fötter.. Å det var väldigt skönt..